.

Under hela mitt år här har jag varit allas chaufför. Under dagarna har jag varit mina barns personal driver, kört dem när de vill och vart de vill (men mest till karate, och dit vill de ju inte ens. Men jag kör dem ändå!). Under kvällar och helger har jag kört runt mina vänner, eftersom min bil är bara min och jag alltid har tillgång till den. Sen bjussar mina värdföräldrar på bensinen också, och det är ju ett plus. Men nu, när den nya au pairen är här, då får jag snällt sitta på passagerarsätet och vara tyst. Eller tyst och tyst, jag sjunger lika högt och mycket som jag brukar, men jag har märkt att hon blir irriterad när jag kommenterar att bilarna bakom tutar för att hon kör på mittlinjen och när jag säger att anledningen till att de blinkar med hellyset är för att hon kör i 35 mph i vänsterfilen på en 55-väg. Fast egentligen verkar hon vara irriterad mest hela tiden.