.

Tisdag:

Vi var uppe med tuppen för att köra Rachel och Steven till deras karatecamp. Vi åkte direkt därifrån till Marsh Creek där vi åt frukost, spelade kort och solade. Det var förvisso inte så soligt men väldans varmt ändå. När jag tröttnade på att förlora i kortspel och Anna tröttnade på att vinna så åkte vi till Exton mall för att Anna skulle få chansen att spendera lite mer pengar på shopping. Jag hittade lite kläder som var 50% på halva reapriset. En välstickad kofta för ca 17 Svenska riksdaler kändes helt okej liksom. På kvällen åt vi trerättersmiddag på Friday's med Emilia och Julia. Alla tog Brownie Obsession som efterrätt (som vanligt). Nu är även Anna frälst av denna magiska skapelse.

Onsdag:

Efter jordgubbefrukost ute i solen med tillhörande kortspel och sedan en massa fix och trix åkte vi till Lisa. Vi packade in fyra glada tjejer, en massa godis, sushi, brända skivor med trallvänliga låtar, fyra U2-biljetter och noll GPSer i bilen och började rulla mot Baltimore. Roadtripen kunde börja! Vi sjöng och åt och sjöng och åkte lite fel, sjöng och hamna rätt, åkte lite mer fel och sen kom vi fram. Efter lite förstora armband, leg-kollande barer, förband, svimmande Lisor, höga amerikaner, publikbråk och lite badbollsfångande så var de äntligen där och drog i gång konserten. Det var lätt den bästa konserten jag varit på. Inte för att jag varit på så många då, men vilken scen, vilken arena, vilken publik, vilket drag. Själva U2-grabbarna skötte sig alldeles utmärkt de också. Ojojoj vad bra det var.

Torsdag:

Medan barnen var på camp hann vi med att chilla lite, packa lite, och åka en sväng till Outleten igen. På kvällen åt vi middag på Killdare's i West Chester med Julia, Ida, Emma, Lisa och Emilia. Mysig uteservering i en mysig liten stad. God mat. Efter middagen köpte vi glass från Kiwi's. Resten av kvällen var en enda känslomässig röra. Bästa tjejerna skulle ju åka hem.

Fredag:

På morgonen brummade Jag och Anna hem till Lisa för att plocka upp Emilia som skulle följa med oss till New York. Där och då blev det tack och Adjö Lisa, vi ses i december. Inte kul.

Vi kom fram till New York vid lunchtid. Vi checkade in på hotellet, gick ut för att äta lunch på älskade Cosi, och tog oss ner till Downtown. Jag och Emilia lekte guider och visade Anna Ground Zero och Wall street med tillhörande tjur. Eftermiddagen spenderades i Battery Park där svenskt midsommarfirande pågick. Det känns jättekonstigt när alla omkring en pratar svenska, det är ju vårt hemliga språk liksom. Det var dans runt midsommarstång, jordgubbstårtor och folkdansande människor i svenska folkdräkter. Det tillhörande regnet tittade också förbi, men bara i ett par minuter.

På kvällen blev det lite vin på hotellrummet och sedan utgång på en nattklubb som heter Sky room. Bar utomhus på 34e våningen, helt okej utsikt liksom. Fritt inträde och fria drinkar hela kvällen, inte ett öre fattigare var vi dagen efter.

Lördag:

Frukost på Starbucks, solning i central park, lunch på en bra restaurang, säga hejdå till Bästa Emilia. Bra, bra, bra, dåligt. När den andra bästisen på två dagar lämnat mig gjorde vi i ordning oss inför kvällen. Det blev lite shopping runt Times Square innan det var dags för Lejonkungen på Broadway. Har velat se den musikalen i tre år, betalade 800 kr per person, och det var värt varenda krona. Så bra. Middagen åts på Olive Garden. Fem av fem toasters.

Söndag:

Tänk om man började varje söndag med att åka upp till toppen av Empire State Building. Det gjorde vi just den här söndagen. Det var mitt andra besök där uppe, och det var lika högt, mäktigt och häftigt som förra gången. Sinnes plockepinnes vad långt man ser och vad smått allting nedanför är när man är 86 våningar, över 300 meter, över marken.

Vi tog oss upp till populära Serendipity där vi avnjöt en god lunch. Vi delade på en efterrätt som var hur stor som helst. Brownie med glass och en massa chikladsås. VI klarade inte ens att äta upp den tillsammans. Anna gjorde sin sista shopping och vi tog oss tillbaka till hotellet. Det blev ett konstigt hejdå för jag var väldigt upprörd då jag just kommit på att mina hus- och bilnycklar var borta. Allt blev stressigt och konstigt. Anna åkte till flygplatsen och där stod jag ensam kvar utan vänner och utan nycklar och utan hopp för framtiden.

Fortsättning följer.... pam pam paaaaaam.