.

MEN! Nu känns allt mycket bättre! Föräldrarna har gett mig beröm för att jag är duktig på att komma in i familjen och att jag sköter allting bra. De har beställt en egen box till min tv på mitt rum "för att de gillar mig och uppskattar det jag gör". Klart att det gör mig glad!

Ikväll har jag varit i Dulles Mall igen med en tysk tjej som också heter Sarah (den tredje Saran jag har kontakt med här borta, hur ska ni kunna hänga med när jag bloggar om vilka jag hängt med?). Vi köpte kaffe på Starbucks och bara gick omkring och prata. Det gick jättelätt att prata med henne. Även fast vi prata engelska och det faktum att jag inte visste mer än hennes namn innan hon hämta upp mig, så kändes det som att vi hade känt varandra ett tag. Skönt! Så det är nummer två på things-that-makes-me-feel-better-listan.

Nummer 3: Sarah berätta om hennes mycket konstiga värdfamilj. Ni ska få storyn. För varje mening hon sa kände jag hur mycket jag gillar min familj, hur bra de egentligen är!

Jag vet inte vad Sarahs värdföräldrar heter, men jag kallar dem nu för Alice och Jack, blir lättare så. okej, här kommer storyn:

Sarah är på ett uteställe. I baren ser hon Alice sitta och prata med en grabb som är hälften som gammal som Alice är. De sitter mycket närmare varandra än vad vänner brukar göra, och efter ett tag börjar de pussas och mer därtill. Alice har inte sett Sarah, och Sarah låtsas inte om att hon sett något eftersom hon inte vill lägga sig i. Alice börjar be Sarah att ta barnen till parken till shoppingcentret, ut ur huset helt enkelt, mer och mer. En gång möter hon den unga mannen på parkeringen. En gång hör hon Alice säga i telefonen "You can't come over now, the babysitter is still here". Hon ville alltså att hon skulle ta barnen ur huset för att hon skulle få tid med hennes nya pojkvän. Sarah mådde dåligt för att hon inte visste vad hon skulle göra. Hon ville berätta för Jack, men kunde liksom inte.

En kväll kommer Alice in till Sarah och säger att hon och Jack ska separera för att de inte älskar varandra längre. Hon sa ingenting om Nya pojkvännen. Kvällen efter kommer Jack gråtandes till Sarah för att han inte vet vad han ska göra för att behålla Alice för han "älskar henne såååå mycket".

Alice flyttar ut och Sarah blir Jacks kurator då han kommer till henne varje kväll för att gråta ut och fråga om råd. Sarah vet inte vad hon ska göra, Hon vill inte ta hand om tre barn OCH en 40-årig man som gråter hela tiden. Jack vet inte hur man städar för fem öre. Huset är alltid katastrofalt stökigt sen Alice flytta och det blir Alice uppgift att städa eller tjata på Jack om att han ska städa innan de kan äta middag osv.

Jack ringer tydligen Alice ibland för att han saknar henne. Alice nya pojkvän flippar ur totalt och hotar honom till livet. Tydligen kommer han och ringer på dörren ibland, och går runt huset och tittar in genom fönstren. Polisen kommer då och då för att se till så allting står rätt till, efter hoten alltså. Hela tillvaron är en enda stor röra helt enkelt. Sarah funderar på att åka hem, men hon älskar barnen och vill inte lämna dem i röran.

Haha okej, nu fick ni lite att läsa. Jag var typ tvungen att skriva av mig. Well well, poor Sarah and lucky lucky me som har bästa familjen.

Imorn ska jag bowla med Sarah och hennes vänner, det kommer bli kul :) jag kommer visserligen förlora, men ändå.

Godnatt mina vänner (Ni lär ju redan sova, klockan är visst tjugo över fyra hos er)